Vad tycker jag om att göra?

Jag försöker sätta ord på vad jag vill ägna mina dagar åt och har tidigare fått tipset att läsa böcker av Charlotte Hågård. Idag letade jag upp hennes hemsida för att se om där fanns något av intresse och det gjorde det. Jag läste det här blogginlägget och blev inspirerad. Jag tycker att fokuset på vad en själv tycker om och har lätt för att göra var intressant.

Jag plockade fram ett A3 och skrev ner de frågor hon tipsade om att en skulle ställa till vänner, med viss modifikation:

• Vad gör jag riktigt bra?
• Vad är enkelt för mig?
• När trivs jag som bäst och njuter av det jag gör?

Jag gjorde en tankekarta kring frågorna och det blev ganska snart tydligt att det mesta som passar in på en av frågorna passar in på de andra också. Det jag är riktigt bra på är enkelt för mig och jag trivs och njuter när jag gör det.

Det här är ett första utkast kring vad jag kom fram till:
Text och kommunikation är centralt i det jag tycker om och är bra på. Jag brukar sätta mig ner och skriva för att klargöra tankegångar för mig själv, eller för andra. Jag är bra på att sätta mig in i andras perspektiv och förklara samma sak från olika vinklar, anpassat till mottagaren. Vissa saker tycker jag är enklast tt förklara i text medan andra är enklare i tal. Det senare i synnerhet i de fall då samband kan behöva ritas upp.

Jag tycker att det är roligt att försöka komma på hur något kan göras på ett smidigare sätt. Jag har lätt för att se när det finns fallgropar, som tex oklarheter kring vem som har ansvar för vad, vem som bör få reda på vilken information osv. Det är också viktigt att sätta ord på varför vi gör det vi gör. Jag motiveras och inspireras om det jag deltar i är i enlighet med mina värderingar och enligt mig gör världen till en lite bättre plats.

Jag har oftast väldigt roligt när jag diskuterar, analyserar och funderar tillsammans med andra och mitt fokus är på att förstå och bli förstådd. Ömsesidig förståelse för olika perspektiv är viktigare och roligare för mig än polemik även om jag kan tycka att även det är roligt under kortare stunder.

Det var mitt första utkast, ställ gärna följdfrågor om något är oklart så att jag får möjlighet att formulera det mer koncist.

Hantera svartsjuka

Till alla (1 503) som sökt på ”hantera svartsjuka” och hamnat på min blogg vill jag just nu ge ett väldigt kort råd:

Fokusera på annat än relationer i några månader!

Livet

En del i mitt relationsanarkistiska projekt är att fokusera på hela livet och inte stirra mig blind på relationerna. Jag kan börja med att berätta att det kräver att jag anstränger mig för att inte falla dit. Anonyma relationsanalytiker kanske vore en platsande sammanslutning för mig för det ter sig som en drog. Det börjar med att jag berättar om något som har hänt, en anekdot, jag bygger upp spänning och skapar intresse – jag är bra på det. Sedan glider jag obemärkt över i ”hur ser det ut från den andras perspektiv”-analys och det är där någonstans jag börjar tänka i loopar. Å ena sidan, å andra sidan, å femte sidan osv. Det finns en bitterljuv lockelse i att till exempel vara avståndsförälskad, jag har övat mig på det sen jag var ungefär fem. Vad känner hen, vad vill hen, vad ska jag göra för att… ???

Med ojämna mellanrum finner jag mig ha fallit ner i det där träsket igen och inser att jag måste hantera det på något sätt. Fokusera på annat i livet. Och nu när jag precis har trampat runt i det där träsket igen och börjat gå mot Hela Livet-fokus vill jag prata om hur det kan göras. Denna gång har jag, tillsammans med en vän, kommit fram till att vi aktivt behöver låta bli att prata om relationer. Vi behöver gränsdragningar kring det ämnet för att det inte ska breda ut sig som en cancersvulst och ta över allting. Vi har därför begränsat det till att vi får berätta lite om vad som hänt, men om någon av oss glider in i cirkulära never ending-resonemang om hur någon annan tänker, känner, vad hen vill … då är det stopp. Och för att få stopp på det har vi infört att börja prata om vädret, som ett sätt att lite skämtsamt ta oss över till något annat ämne. Det fina är att det fungerar!

Våra samtal har börjat handla om litteratur, språk, natur och politik i första hand. Det finns många vinster med detta, dels får livet mer diversitet och dels så har vår relation blivit mer givande.

Jag har en inte helt ogrundat antagande om att just relationsfokus till bristningsgränsen är ett problem vanligare bland de födda till kvinnor än bland de födda till män. Och jag ser det som en del i ett frigörelseprojekt att inte lägga allt fokus där. Bland de födda till män kan det nog (i vissa fall) tvärtom behöva läggas ett ökat fokus där, på andras perspektiv? Oberoende av kön så tror jag att en jämnare fördelning mellan tankar på andras perspektiv respektive sitt egna perspektiv är positivt. Med huvudfokus på det egna perspektivet ändå, så att man vet var man har det och kan berätta om det också.

Mitt liv, från ett perspektiv:

Det är inte helt ovanligt att jag möts av oförstående när jag försöker förklara att jag inte är intresserad av att dela in mina relationer i kärleks- respektive vänskapsrelationer. Så nu tänkte jag göra ett nytt försök att beskriva hur mitt liv ser ut på ett sätt som är enkelt att förstå.

För enkelhetens skull kan vi säga att jag är singel utan intentioner att ändra på det. Och jag bor i en tvåa för mig själv. Jag är grunden i mitt eget liv, utgångspunkten. Jag tycker om att:

• skriva
• läsa
• umgås
• kramas
• samtala
• vara vid havet
• gå i skogen
• diskutera
• inreda
• lyssna på p1
• dansa
• tänka
• vara
• förändra

Jag försöker ge plats åt allt som jag tycker om. Det är ett strävansmål, en riktning. Jag vill visa lite mer konkret hur jag gör när det kommer till relationer. Tillsammans med andra vill jag:

• diskutera möjliga sätt att agera för att förändra normer. Med fokus på vidgande av normer när det gäller; kön, relationer och sex, men även ekonomi och möjliga sätt att leva på.
• realisera planerna för förändring.
• berätta om och lyssna på andras tankar om relationer både upplevelser och teori.
• skapa, gärna ackompanjerat av en talbok, eller p1
• gå promenader om den andra gillar samma tempo som mig.
• lyssna på berättelser om deras liv och vad dom tänker på
• äta frukost, om den andra tycker om långsamma frukostar med samtal och reflektion
• kramas
• hänga, vara i samma rum utan att direkt umgås, pyssla med sitt
• umgås i större sociala sammanhang där det fungerar att vara djup och prata om sådant som jag tycker om att prata om, eller ligga på en säng och titta på taket och känna av stämningen, eller kramas.
• laga mat, om våra matvanor är kompatibla.

Utifrån detta så kan umgänge initieras på två sätt, antingen så kommer jag på vad jag vill göra och funderar på vem/vilka som kan vara kompatibla med mig på den punkten och ringer eller smsar och frågar om vi ska göra det som jag har lust till. Eller så får jag lust att umgås med någon/några och om hen/dom har tid så gör vi  något av det som alla trivs med.

lyckas jag? ;)