Svartsjuka

av elin

Detta är en gammal text som jag tror att jag skrev för två eller tre år sedan:

Jag har funderat ganska mycket på vad svartsjuka är. Vad är det för känslor och idéer som ryms bakom begreppet svartsjuka.

Jag tror att det handlar om en rädsla att bli bortvald, eller bortprioriterad.
En rädsla att inte längre vara viktig.
En rädsla att bli nerputtad från piedestalen.

När jag blir svartsjuk så sköljer det en grå våg genom mig, det känns som att min trygga grund ruckas. Jag står ostadigt och vill ha någonting konkret att hålla fast i. Det är en väldigt obehaglig känsla och det ligger ganska nära tillhands att be om uppoffringar av andra för att jag ska slippa den känslan. Löften.

Lova att alltid älska mig.
Lova att inte engagera dig i någon annan människa på samma sätt som du engagerar dig i mig.
Lova att alltid prioritera mig.

Det är lätt, men det ger inga garantier, det tar inte bort svartsjukan.

När jag märker att jag blir svartsjuk så har jag börjat använda en ny taktik för att hantera den. Det handlar inte om att ignorera den. Jag tror inte att det är bra att ignorera känslor. Jag försöker istället se vad orsakerna är. Vad är det egentligen som jag är rädd för. Och jag ser nästan alltid att jag är rädd att bli lämnad ensam. Att bli bortprioriterad. Att glömmas bort. Och jag märker också att känslan förstärks av att jag blir besviken för att jag har känslan. Känslan i sig känns som ett misslyckande och ett tecken på svaghet.

Jag försöker jobba med det nu.

Jag vill vara älskad för att jag är jag och för ett relationerna jag är i är bra. Jag vill inte vara älskad för att en person jag älskar bara har mig att älska. Jag vill inte att någon person ska känna att den inte vågar sluta älska mig för att den då inte skulle ha någon kärlek kvar i sitt liv. Jag tror inte att det är en bra grund att stå på.

Jag vill jobba med min självkänsla, mitt självförtroende. Jag vill lära mig att  känna att jag är värd kärlek för att jag är den jag är inte för att jag är bättre än någon annan. Jag vill inte att mitt värde ska finnas endast i relation till andra utan att det ska finnas för sin egen skull.

Ett sätt att påminna mig själv om hur det går att förhålla sig till relationer som hjälper för att motverka svartsjuka är min idé om pusselbitar. Alla relationer jag har är viktiga för mig, de ger mig unika saker. Ingen relation är den andra lik. Och det gäller även alla andra människor och de relationer de har omkring sig.

Annonser

8 kommentarer to “Svartsjuka”

  1. Jag måste bara berömma dig för dina texter. Du skriver ibland precis det jag vill ha sagt men inte får ner i text.

    Jag håller med dig om nästan allt. Jag kallar mig dock inte för relationsanarkist, men jag kanske är på väg dit.

    Hoppas på att få läsa fler av dina tänkvärda texter i framtiden.

  2. jag har också börjat tänka så.
    det är bara löjligt med svartsjuka. Det hjälper lixom inte någon. Man känner sig bara som ett offer. Det är en FÅ känslor som jag tycker att man ska dölja.
    kram kram

  3. Funderar mkt på svartsjuka för tillfället. En vän till mig tipsade mig om att skilja på tankar och känslor, samt att vara medveten om att en känsla inte är statisk. Dvs, bara för att jag känner så här just nu, så innebär det varken att jag komma känna så här för evigt..

    Blev väldigt intresserad av vad dte innebär. Bara för att jag känner ”svartsjuka” innebär inte att jag _är_ en svartsjuka person. Det betyder bara att jag är det för tillfället.

    Som jag förstod det på min vän kom flera av dessa klokheter från dig. Är det sant att du är källan? :)

  4. Ja det är nog sant att jag har tänkt i de banorna och att jag är noga med att poängtera att det är viktigt att inte se sig själv som att man är det ena eller det andra utan att man kan vara på olika vis, känna olika känslor och göra olika saker.

    jag tycker att det är väldigt viktigt att inte döma sina känslor som bra eller dåliga, de är där, de finns. däremot kan man försöka avgöra om de ageranden som tankarna pockar på att man ska göra är vettiga eller inte. och välja att inte agera på känslan.

    på det sättet kan även känslorna ibland följa med. om man inte ”matar” känslan med agerande så kan den bli svagare och annat kan komma i fokus.

    jag tror även att det är bra att ibland försöka göra något annat istället för att envist försöka komma på en lösning precis när man är i en känslostorm. känslostormar hjälper en oftast inte att lösa problem konstruktivt.

  5. Skönt att läsa dina texter. Den här gav mig något att fundera kring. Tack :)

  6. Bra skrivet. Googlar svartsjuka för fullt då jag vill hjälpa en nära person som itne tar sig ur det på egenhand. Ska be han läsa detta. :)

  7. Jag läser det du skriver om svartsjuka och känner igen mig så otroligt! Det du skriver om besvikelsen du känner över att du är svartsjuk är huvudet på spiken för hur jag känner mig. Tack för att du delar med dig och därigenom lyckas dämpa den ångest jag har över min svartsjuka. Det är inte lätt att tampas med svartsjukan när den tar över, trots att man har insikt om att man är svartsjuk.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: