Strömstad

av elin

Jag har tillbringat helgen i Strömstad. På fredagskvällen hade jag mamma för mig själv så då pratade vi engagerat om relationer till halv tre på natten och förutom ett litet utbrott så var det bara trevligt och intressant. Hon vill förstå hur jag känner kring mina relationer, kring det faktum att jag inte vill leva tvåsamt. Jag tror att hon vill kunna känna hur jag känner, inte bara förstå det intellektuellt. Hur beskriver man en känsla så att den som hör/läser det förstår det känslomässigt? Går det? Som vanligt så tror jag att skönlitteratur vore den bästa vägen och jag vill så gärna kunna skriva så att det känns. Men kan jag det? Kan jag skriva skönlitterärt så att det blir bra och trovärdigt?

Helgen har i övrigt haft ett långsamt tempo, jag har läst (Hertha – bokcirkelbok som bör vara utläst till imorgon), gått en sväng till havet och suttit på en sten och betraktat ett lugnt stålgrått hav med bara små krusningar. Gick sen bort till badplatsen och la mig på en klippa och kände vinden och lugnet, vilat i soffan, läst mera, ätit god mat och druckit lite vin. Sett på tv, vilket inte hör till vanligheterna. Vi såg på En stjärt på himlen, vilket var humor jag gillar.

Jag ska läsa vidare i Hertha nu och försöka att inte ha ett jag-måste-bli-klar-hur-många-sidor-till-perspektiv, eftersom det tar bort mycket av glädjen i att läsa och boken är ju bra.

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: