Archive for november, 2012

20 november 2012

Fokus

av elin

image

Det fanns en tid då jag hade oerhört lätt att fokusera på det jag ville hålla på med, tex en pärlplatta, eller en teckning även om det var stim och stoj omkring mig. Jag zoomade in på det jag hade framför mig och stängde av andra intryck. Det skulle vara fint att återuppväcka den förmågan.

Jag kom sent till jobbet och har nu ensamfika med ett glas te.

13 november 2012

Vad tycker jag om att göra?

av elin

Jag försöker sätta ord på vad jag vill ägna mina dagar åt och har tidigare fått tipset att läsa böcker av Charlotte Hågård. Idag letade jag upp hennes hemsida för att se om där fanns något av intresse och det gjorde det. Jag läste det här blogginlägget och blev inspirerad. Jag tycker att fokuset på vad en själv tycker om och har lätt för att göra var intressant.

Jag plockade fram ett A3 och skrev ner de frågor hon tipsade om att en skulle ställa till vänner, med viss modifikation:

  • Vad gör jag riktigt bra?
  • Vad är enkelt för mig?
  • När trivs jag som bäst och njuter av det jag gör?

Jag gjorde en tankekarta kring frågorna och det blev ganska snart tydligt att det mesta som passar in på en av frågorna passar in på de andra också. Det jag är riktigt bra på är enkelt för mig och jag trivs och njuter när jag gör det.

Det här är ett första utkast kring vad jag kom fram till:
Text och kommunikation är centralt i det jag tycker om och är bra på. Jag brukar sätta mig ner och skriva för att klargöra tankegångar för mig själv, eller för andra. Jag är bra på att sätta mig in i andras perspektiv och förklara samma sak från olika vinklar, anpassat till mottagaren. Vissa saker tycker jag är enklast tt förklara i text medan andra är enklare i tal. Det senare i synnerhet i de fall då samband kan behöva ritas upp.

Jag tycker att det är roligt att försöka komma på hur något kan göras på ett smidigare sätt. Jag har lätt för att se när det finns fallgropar, som tex oklarheter kring vem som har ansvar för vad, vem som bör få reda på vilken information osv. Det är också viktigt att sätta ord på varför vi gör det vi gör. Jag motiveras och inspireras om det jag deltar i är i enlighet med mina värderingar och enligt mig gör världen till en lite bättre plats.

Jag har oftast väldigt roligt när jag diskuterar, analyserar och funderar tillsammans med andra och mitt fokus är på att förstå och bli förstådd. Ömsesidig förståelse för olika perspektiv är viktigare och roligare för mig än polemik även om jag kan tycka att även det är roligt under kortare stunder.

Det var mitt första utkast, ställ gärna följdfrågor om något är oklart så att jag får möjlighet att formulera det mer koncist.

09 november 2012

Var och hur vill jag arbeta?

av elin

Det som surrar mest i mitt huvud just nu är tankar kring arbete och jobbsökning. Jag tycker inte om formuleringar som ”sälj dig själv” eller ”marknadsför dig själv” och blir irriterad av beskrivningar som handlar om att min tveksamhet inför att söka arbete skulle ha att göra med att jag inte tror på mig själv. Det som jag inte tror på är arbetsmarknaden så som den fungerar just nu. Och jag tvivlar på att det finns arbeten som följer mina värderingar. Jag tvivlar på att det finns arbetsplatser som har en välfungerande struktur och samtidigt är varma och inkluderande.

Jag tror att jag skulle kunna göra ett bra arbete och ha trevligt på en mängd olika arbetsplatser. Det som krävs är att arbetets syfte är någotsånär i enlighet med mina värderingar och att jag har möjlighet att påverka. Jag har inga arbetsrelaterade drömmar, som i att jag jättegärna skulle vilja arbeta med x. Mina drömmar handlar om att göra världen till en lite bättre plats och det går att göra på en mängd olika sorters arbeten. Jag är också intresserad av att arbeta med gemenskapen i arbetsgruppen. Jag skulle tycka om en arbetsgrupp där olika personer tillåts vara olika och att just det ger något. Alla bör tex inte vara extroverta. Alla bör inte heller vara flexibla.  Jag är bra på att skapa struktur och förklara saker pedagogiskt. Jag tycker att det är intressant att fundera på hur  informationsflödet skulle kunna fungera bättre och jag tycker att det är viktigt att alla vet vad de ansvarar för och att allt som ska göras har en ansvarare.

 

Det här, som jag vill och som jag är bra på känns dock mycket luddigt när jag ställs inför att söka arbete. Var ska jag börja och var vill jag arbeta egentligen? Igår lånade jag ett par böcker om jobbsökning i hopp om att hitta sätt att få bättre grepp om vad det är jag vill och var jag kan göra det eftersom jag tror att det är den bästa grunden för att komma dit. Att sätta ord på idéerna. Men så står där formuleringar om att sälja och marknadsföra mig själv och jag blir inte alls inspirerad av det. Av de orden.

Jag vill arbeta på en plats där jag inte förutsätts förställa mig själv. Jag vill delta i skapandet av arbetsplatser där ingen förutsätts förställa sig själv. Och det vore fint om samarbete var grunden i det hela, inte konkurrens.

Etiketter: , ,
06 november 2012

Gruppdynamik och ömsesidighet i relationer

av elin

Jag funderar en hel del på gruppdynamik. Framförallt kring vad jag kan göra för att skapa en trevlig och inkluderande stämning i grupper där jag ingår. Jag är inte van vid att ta en inkluderande roll, brukar betrakta mig själv som lite perifer, men har tänkt på detta från och till de senaste åren – att även jag kan ta en inkluderande roll och att det troligen får konsekvenser.  Jag testar mig fram och det är roligt. Ögonkontakt, återkoppla till saker som folk sagt tidigare, krama de som vill ha kramar, kroppspråk och försöka ha en positiv riktning. Och så pratar jag med vänner om ämnet. Vi får se hur det går.

På det mer privata planet funderar jag mycket på ömsesidighet. Eller på frånvaron av ömsesidighet. Från min horisont ser det ut som att väldigt många har svårigheter att höra av sig och att ta initiativ till att ses. Vad bero det på, har alla för stressiga liv? Hinner de inte prioritera, eller vill/vågar de inte prioritera?

Och hur kan jag  navigera i relation till det? Jag har ganska lätt både att höra av mig och att initiera att ses, jag tycker om att planera. Jag tycker att det är trevligt att träffa människor jag tycker om och jag vill gärna se till att det händer. Men jag blir ändå ganska less av att inte uppleva samarbete kring det. Asymmetri i relationsarbetet. För relationer skapas när vi ses, när vi hörs, när vi gör saker tillsammans. Och jag skulle önska att fler ville och kände sig glada inför tanken på att hålla kontakten med andra. Jag hör dock oftare att folk ser det som ett problem, som ett krav, som något jobbigt. Att höra av sig. Det blir till ‘borde’, ‘måste’ och viljan och glädjen tycks glida undan eller helt glömmas bort.