Archive for ‘allmänt’

09 juni 2016

Efterord

av elin

Jag tycker att det är fascinerande att den här bloggen har såpass många besökare fortfarande trots att jag inte uppdaterat på närmare två år. En del av mig vill spara ner alla poster och radera bloggen, eftersom den är inaktiv och så kommer förbli och för att jag inte står för det jag sagt i vissa av inläggen längre. Samtidigt tänker jag att jag tyckte/tänkte det jag skrev när jag skrev det och folk verkar fortfarande hitta hit och finna det intressant så då kan det väl få stå kvar.

Så det får göra det, ett tag till i alla fall.

(och jag har en ny blogg med lite annat fokus oordnad.wordpress.com)

31 juli 2013

Den rabiata orakade rabiesfeministen Fanny

av elin

Den rabiata orakade rabiesfeministen Fanny

Radikalfeminist och kommunist vid namn Fanny Åström (mellannamn: Arsinoe) som studerar nationalekonomi vid Uppsala Universitet. Bloggar om relationer, normer, feminism och ideologi. Twittrar indignerat under namnet @sinoes.

Skicka beundrarbrev, hotmejl eller jobberbjudanden till arsinoe.blogg@gmail.com.

30 juli 2013

Tips!

av elin

Kimchi Cuddles

”A queer comic following Kimchi Tennessee on her adventures in polyamory!”

Etiketter: , ,
09 juli 2012

Meningen med att skapa arbete?

av elin

När människor kämpar för ”rätten till arbete” så handlar det oftast om rätten till en ekonomisk standard som är högre än den som samma person får om hen inte arbetar. Ibland kombineras detta med viljan att vara med och bygga/hålla uppe samhället, antingen genom att arbeta med något som är meningsfullt, eller genom skatten.

Det politiska svaret på önskan att arbeta (få mer pengar/bidra till samhället/slippa stigmatiseras) är en ständig diskussion om hur vi ska skapa arbete. En tanke är att arbetstillfällen uppstår om företag får betala mindre i skatt, för då kan de anställa fler, då kommer de öka sin produktion (i diskussionen tycks det oftast handla om producerande företag?) och anledningen till att skatten på lönen ska sänkas är enligt samma teori att folk då kommer konsumera mera och alltså köpa de saker som företagen kan producera när de kan anställa fler. Ofta handlar det om lyxkonsumtion och folk ska alltså jobba mer för att kunna konsumera mer för att kunna anställa fler för att? Eftersom skattesänkningsidén inte innebär att det på det viset dras in mer pengar till det allmänna så går det inte att hävda att syftet med det hela är att få mer pengar till skola-vård-omsorg. Det är alltså inte inom den offentliga sektorn som det ska ”skapas mer arbete” enligt det här sättet att tänka. Utan det mera arbetet ska skapas så att folk får jobba så att de får mer pengar så att de kan konsumera mer så att fler kan jobba. Jag upprepar mig nu va? Det beror på att jag blir ganska frustrerad av fenomenet och inte förstår att så få ifrågasätter det.

Det finns även de som säger att de ser problemet med att ökad konsumtion för att kunna stötta mer produktion för att kunna anställa fler för att… fler ska kunna jobba för att? kan leda till ökat utnyttjande av naturresurser. Deras svar på det är att det är tjänster som ska öka. Vi ska köpa och sälja fler tjänster så att fler får jobb så att mer pengar är i rullning för att?

Vad är egenvärdet med att pengar flyttas? Det ser bra ut i statistiken för att BNP höjs varje år? För att den heliga tillväxten måste tas om hand? För det tycks ju inte vara så att det viktigaste i hela ekvationen är att viktiga samhällsfunktioner upprätthålls.

Jag vill att detta börja diskuteras på riktigt. Vi behöver komma på en bättre lösning.

06 juli 2012

Vänskapande

av elin

Jag har funderat lite på sista tiden kring vänskap, bonding, regelbundenhet, engagemang, gemenskap och ensamhet. Jag finner mig gång på gång besviken på människor för att jag uppfattar det som att de inte engagerar sig i vår relation. De lever på i sina liv och i deras liv tycks inte jag ha någon viktig roll. Det är inte så att jag tar det som en jättediss, men när det tycks bli så med många så känns det lite ensamt. Tankarna jag har kring det här är på flera nivåer, dels så tror jag att jag har en tendens att glömma bort de vänner som finns där, de som hör av sig och engagerar sig. Att det som stärker bilden av ensamhet highlightas och stannar kvar längre. För att motverka den biten har jag tänkt skriva ner när jag träffar och pratar med folk i telefon. Men jag tror också att det finns avslappnat umgänge är en bristvara i livet just nu.

Det fick mig att fundera på vad som är avslappnat för mig och det var då jag kom på att jag blir trygg av allvar. Att prata med folk om det som berör. När jag sedan har landat i det kan jag vara flamsig, hänga i tystnad, eller småprata om lite vad som helst. Problemet är, eller det är möjligt att det är det som är problemet, att många hellre börjar i det där småpratandet, flamsandet och jag är inte bekväm med det innan jag känner någon. I alla fall inte om jag vill lära känna personen, jag blir rastlös och irriterad på att vi ska hålla på och jamsa runt med meningslösheter i evinnerlighet innan vi kan umgås På Riktigt.

Medan jag tror att de reagerar på att jag vill ”komma för nära för fort”.

Ingen lösning på det här i sikte, mest bara en reflektion som var intressant och skön att komma på. Olikheter.

12 januari 2012

Vägen till jobbet

av elin

image

11 januari 2012

Träning

av elin

image

När jag gick en promenad på lunchen igår så kom jag plötsligt på att jag kan springa innan jobbet i vår, jag har tidigare funderat på hur jag ska få in springandet i mitt schema och inte känt mig helt pepp på att göra det efter middagen på kvällarna bland annat på grund av att det ofta är en massa mopeder i omlopp i skogen då. De stör. Jag tror inte att mopederna är i majoritet klockan sex på morgonen. En och annan hundrastare lär jag möta, det är helt ok.

Jag förundras lite över detta nya träningsintresse som har vuxit fram från och med att jag följde med mamma på gym någon gång i början av 2000-talet, kanske 2003? Simma är annars den enda träningsform jag trodde att jag kunde tycka om. Och så det här med att jag kan tycka om att springa, det trodde jag verkligen inte och jag förundras över att jag ens testade. Det var väl att det träningsprogram som jag hoppade på startade med 6+6 minuter och jag tänkte att det är ju väldigt lite, jag kan testa en gång. Jag höll på i ett par månader i somras sedan fick jag en envis förkylning som bara inte ville släppa. Och nu är det vinter. Jag vet att man kan springa i alla fall, men jag känner mig inte så pepp på att springa i bäckmörker vilket är alternativet nu när jag jobbar hela dagarna. Förutom det så är det även bra om jag blir lite mindre överrörlig i höfterna – så jag satsar på stabilitets- och styrketräning under vinterhalvåret. Det är också roligt.

Trots allt detta och att jag gör Qigong alla mornar (nästan och förutom när jag har mens) så har jag svårt att betrakta mig själv som en träningsmänniska. Antar att jag har en bild av ”en sådan” som jag har svårt att se mig själv som. Nu har jag ju inte träningen som identitet heller, men kul är det!

Etiketter:
30 oktober 2011

Städdag

av elin

image

Planen för dagen är att få hemmet något mer städat. Egentligen vill jag inte ha stora städdagar utan mer få till något vardagligt småplockande på något sätt. Min förhoppning är att inspireras av någon, eller några andra och därför har jag ställt en ”städning, hur gör du?”-fråga på både facebook och twitter. Det är helt ok att komma med reflektioner även här. Jag har lite svårt att se vad som gör städning så svårt för mig, att påbörja, att göra. Då det inte är ett faktum att jag skulle tycka att det är väldigt tråkigt. Det kan tvärtom vara ganska meditativt och helt ok syssla. Kanske är det sisyfoskänslan över det hela. Att det inte blir klart en gång för alla utan bör pågå non-stop på någon nivå. Eller så är det att jag har en förmåga att stöka ner. Att ta nya glas varje gång jag ska dricka vatten, att lägga ifrån mig saker där jag står och flytta runt på föremål utan att riktigt tänka på att jag gör det. Att tänka ”men jag ska ju ändå ha den snart igen, så den kan lika gärna stå framme”. Samt att jag inte tycker att allt för välstädat är särskilt mysigt.

19 oktober 2011

Sömnbrist, drömmar och viktiga samtal

av elin

Det står mer och mer klart att jag behöver lägga mig kring tio, elva för att inte ligga vaken i flera timmar och må konstigt. I natt försökte jag med tricket, gå upp och gör något lugnt om du inte somnat efter tjugo minuter (ungefär). Eventuellt hjälpte det så att jag fick de trimmar sömn jag fick. Det är bättre med tre timmar än ingenting. Helt klart. Men det var svårt att slappna av när klockan var 3:30 och jag visste att jag behövde gå upp allra senast sju. Strax efter sex vaknade jag, ur en ovanligt hoppfull dröm, mitt i ett övertalningsförsök vaknade jag. Jag önskar att jag hade hunnit övertala.

Natten innan sov jag istället tio timmar. Jag hoppas att jag får ordning på nattsömnen innan jag fastnar i en loop av sömnförvirring och tandagnisslan. Båda dessa nätter har varit ovanligt drömrika. Förra natten blev jag jagad, denna fick jag lite hoppfullhet.

På vägen till jobbet började det ösregna, det hade varit trevligt om jag hade haft regnbyxor och stövlar, eller i alla fall inte skor som delvis bara har nät. Som det blåser igenom till och med. Jag tycker om väder som märks.

Jag hade planer på att gå på en ABF-föreläsning efter jobbet, men nu tror jag inte att jag klarar av det. Jag satsar i första hand på att ta mig igenom arbetsdagen utan att somna. Utan att fly hem till en mjuk soffa.

Nu kom min chef förbi och pratade om att vi ska ha ett ”prat” inför morgondagen. Imorgon ska jag eventuellt få veta om jag får jobba vidare här. Det känns inte optimalt att ha ett samtal just idag. Med den stora tröttheten hängande som en grå filt över mig. Jag får försöka samla all den kraft jag har till just det tillfället.

Etiketter: , , ,
01 oktober 2011

En lätt förändring

av elin

Det blev en viss förändring i innehåll av bloggen. Jag har bytt namn, men behållit adressen. Ändrat lite i färgsättning och skrivit nya sidor om bloggen och om mig. Den personen som röstade för att jag ska skriva mer om relationer igen kommer bli besviken. Bloggen kommer inte handla om relationer i första hand, men frågan är om det kommer bli färre texter om relationer egentligen. När jag skrev enbart om relationsteori så skrev jag inlägg så sällan att det blev en tröskel inför att skriva. Problemet om någon nu bara vill läsa de texterna är att den kommer behöva navigera mellan en hel del annat. Så är det med det.

Etiketter: