Posts tagged ‘arbete’

13 november 2012

Vad tycker jag om att göra?

av elin

Jag försöker sätta ord på vad jag vill ägna mina dagar åt och har tidigare fått tipset att läsa böcker av Charlotte Hågård. Idag letade jag upp hennes hemsida för att se om där fanns något av intresse och det gjorde det. Jag läste det här blogginlägget och blev inspirerad. Jag tycker att fokuset på vad en själv tycker om och har lätt för att göra var intressant.

Jag plockade fram ett A3 och skrev ner de frågor hon tipsade om att en skulle ställa till vänner, med viss modifikation:

  • Vad gör jag riktigt bra?
  • Vad är enkelt för mig?
  • När trivs jag som bäst och njuter av det jag gör?

Jag gjorde en tankekarta kring frågorna och det blev ganska snart tydligt att det mesta som passar in på en av frågorna passar in på de andra också. Det jag är riktigt bra på är enkelt för mig och jag trivs och njuter när jag gör det.

Det här är ett första utkast kring vad jag kom fram till:
Text och kommunikation är centralt i det jag tycker om och är bra på. Jag brukar sätta mig ner och skriva för att klargöra tankegångar för mig själv, eller för andra. Jag är bra på att sätta mig in i andras perspektiv och förklara samma sak från olika vinklar, anpassat till mottagaren. Vissa saker tycker jag är enklast tt förklara i text medan andra är enklare i tal. Det senare i synnerhet i de fall då samband kan behöva ritas upp.

Jag tycker att det är roligt att försöka komma på hur något kan göras på ett smidigare sätt. Jag har lätt för att se när det finns fallgropar, som tex oklarheter kring vem som har ansvar för vad, vem som bör få reda på vilken information osv. Det är också viktigt att sätta ord på varför vi gör det vi gör. Jag motiveras och inspireras om det jag deltar i är i enlighet med mina värderingar och enligt mig gör världen till en lite bättre plats.

Jag har oftast väldigt roligt när jag diskuterar, analyserar och funderar tillsammans med andra och mitt fokus är på att förstå och bli förstådd. Ömsesidig förståelse för olika perspektiv är viktigare och roligare för mig än polemik även om jag kan tycka att även det är roligt under kortare stunder.

Det var mitt första utkast, ställ gärna följdfrågor om något är oklart så att jag får möjlighet att formulera det mer koncist.

Annonser
09 november 2012

Var och hur vill jag arbeta?

av elin

Det som surrar mest i mitt huvud just nu är tankar kring arbete och jobbsökning. Jag tycker inte om formuleringar som ”sälj dig själv” eller ”marknadsför dig själv” och blir irriterad av beskrivningar som handlar om att min tveksamhet inför att söka arbete skulle ha att göra med att jag inte tror på mig själv. Det som jag inte tror på är arbetsmarknaden så som den fungerar just nu. Och jag tvivlar på att det finns arbeten som följer mina värderingar. Jag tvivlar på att det finns arbetsplatser som har en välfungerande struktur och samtidigt är varma och inkluderande.

Jag tror att jag skulle kunna göra ett bra arbete och ha trevligt på en mängd olika arbetsplatser. Det som krävs är att arbetets syfte är någotsånär i enlighet med mina värderingar och att jag har möjlighet att påverka. Jag har inga arbetsrelaterade drömmar, som i att jag jättegärna skulle vilja arbeta med x. Mina drömmar handlar om att göra världen till en lite bättre plats och det går att göra på en mängd olika sorters arbeten. Jag är också intresserad av att arbeta med gemenskapen i arbetsgruppen. Jag skulle tycka om en arbetsgrupp där olika personer tillåts vara olika och att just det ger något. Alla bör tex inte vara extroverta. Alla bör inte heller vara flexibla.  Jag är bra på att skapa struktur och förklara saker pedagogiskt. Jag tycker att det är intressant att fundera på hur  informationsflödet skulle kunna fungera bättre och jag tycker att det är viktigt att alla vet vad de ansvarar för och att allt som ska göras har en ansvarare.

 

Det här, som jag vill och som jag är bra på känns dock mycket luddigt när jag ställs inför att söka arbete. Var ska jag börja och var vill jag arbeta egentligen? Igår lånade jag ett par böcker om jobbsökning i hopp om att hitta sätt att få bättre grepp om vad det är jag vill och var jag kan göra det eftersom jag tror att det är den bästa grunden för att komma dit. Att sätta ord på idéerna. Men så står där formuleringar om att sälja och marknadsföra mig själv och jag blir inte alls inspirerad av det. Av de orden.

Jag vill arbeta på en plats där jag inte förutsätts förställa mig själv. Jag vill delta i skapandet av arbetsplatser där ingen förutsätts förställa sig själv. Och det vore fint om samarbete var grunden i det hela, inte konkurrens.

Etiketter: , ,
02 juli 2012

Nu har jag bestämt mig

av elin

Mitt politiska huvudfokus kommer ett tag framöver ligga på politik och retorik kring arbete och ekonomi. Det var ytterligare snack om att ”massarbetslösheten är det stora problemet” på P1 imorse som fick mig att bestämma det. Det fick mig att skriva den här statusen på facebook:

Okej, återigen hörde jag uttalanden om att jobben och massarbetslösheten är den viktigaste politiska frågan och det fick mig att bestämma mig för att ha mitt fokus där – dock med annat perspektiv än det gängse. Problemet är inte att det finns för få arbeten ett utföra. Problemet är tudelat. Eller trippeldelat. Vi har dels för få anställda i offentlig verksamhet, i skola-vård-omsorg. De som jobbar jobbar för många timmar, det är mer rimligt att vi delar på de timmar som behöver göras istället för att vissa jobbar så att de knappt orkar göra något annat (i synnerhet inte om de även har barn osv) och andra inte arbetar alls med ekonomisk kris och stigamtisering som följd. Det ekonomiska läget för arbetslösa är det tredje problemet då. Och stigamatiseringen. Som om det är den arbetslösa som är problemet.

Till det bör vi konsumera mindre, inte mer och då behöver vi ett annat ekonomiskt system som inte bygger på att vi konsumerar en massa hela tiden.

*packar ner Arbetsssamhället-hur arbetet överlevde teknologin i väskan och åker till jobbet*

Etiketter: , ,
01 oktober 2011

Tid för arbete, tid för gemenskap?

av elin

Jag kommer hem från jobbet ungefär klockan sex och efter mat och diskning är klockan åtta. Klockan nio vill jag stänga av datorn och varva ner. Läsa eller skriva. Det är inte helt smidigt att vara social på vardagarna när det ser ut så. Det skulle tex gå att bjuda med någon hem och äta ihop och sedan säga hejdå vid nio. Tre timmars häng, visst vore det ganska fint. Men efter drygt åtta timmar på arbete när jag är trött och hungrig så är ensamheten det som lockar mest. Och om jag nu ändå väljer att vara social så är det bra om jag kommer ihåg morgondagen och faktiskt ber vännen gå vid ungefär nio och det hör inte till min starka sida. Har jag trevligt så glider jag gärna lite (mycket) på sluttiden.

Eftersom jag bor själv så blir veckorna som en följd av detta rätt osociala förutom det sociala som finns på jobbet, vilket det inte alls är något fel på, men det är något annat. På torsdagar har jag i och för sig kör och då blir det lite socialt omkring det, men jag är fullständigt slut när jag kommer hem, vid tio (då jag varit hemifrån sen ca halv åtta på morgonen).

Det här är ju inte alls någon unik situation och jag undrar hur andra hanterar det. Det bör finnas fler som bor själva som känner att det där att hinna träffa vänner är svårt och det måste finnas de som bor med andra som känner en stor längtan efter att få vara själva, ifred, att någon gång inte behöva förhålla sig till andra. Och de som bor med andra lär inte ha lättare att få till det där med att träffa vänner, som de inte bor med.

En fråga som kommer som en självklar reaktion på detta är: varför jobbar vi så mycket? Med tanke på hur mycket effektivisering det har skett sedan den senaste arbetstidsförkortningen (jag kan inte de exakta siffrorna, men de är inga små förändringar vi pratar om) så är det mycket konstigt. Även om all den arbetstid som görs nu behöver göras så skulle vi väl åtminstone kunna dela rättvist på det. Det är i mina ögon absurt att vissa ska arbeta tills de stupar, medan andra inte har något arbete alls. Som kuriosa kan vi ju även fundera på hur många det är som mest sitter av tiden (Läs i ”Ja till Liv!” om arbetslinjen, eller i Arbetssamhället av Roland Paulsson). Det är inte ovanligt att de där åtta timmarnas arbetstid mest handlar om att sitta av tiden, att lova att befinna sig på en viss plats under si och så många timmar per dag – eftersom det skulle se dumt ut om man fick gå hem när arbetsuppgifterna är klara? Sedan har vi andra arbeten, på försskola, skola, äldrevård, sjukvård osv. där det är allt för få anställda och där arbetsbelastningen ofta är hög under hela arbetsdagen.

Jag skulle vilja ha mer diskussion kring hur vi ser på arbete och varför. Vad ‘behöver’ vi göra för att samhället ska rulla på? Hur nödvändigt är det tex med telefonförsäljare och att skapa efterfrågan… konsumtion har ju inga nackdelar? Jag har svårt att, som många andra, anse att det ekonomiska system vi har nu fungerar. Vi behöver ett nytt ekonomiskt system som hjälper oss att bygga ett bra samhälle tillsammans och som frigör tid så att vi hinner umgås med varandra.