Kär i en som är i en monogam relation

Jag är mega kär i en brud som har pojkvän. Det är besvarat. Problemet är att hennes kille vill ha henne för sig själv. Han reagerade hårt när hon berättade vad som hänt mellan oss. Nu är deras förhållande skakat och jag har ingen lust att vara den som pajar det. Jag vill att de ska ha det bra ihop. Och jag önskar att hon och jag ska få chans att skapa något tillsammans som inte är bundet till vad som försigår i hennes pojkvänförhållande. Hon verkar ha potential att älska två samtidigt ochh är nog egentligen inne på den filosofin ser det ut som. Men just nu är hon kär i en partner som absolut inte är inne på den filosofin.

Lista på det jag begrundar nu:

• Jag känner mig skyldig fast jag vet att jag inte borde.
• Hon vågar inte uttrycka några känslor för mig så jag är smärtsamt osäker på var vi står.
• Jag vill att hon ska må bra. Vill ge stöd men vet inte hur. Jag har pratat om alternativa relationsmetoder men jag vet inte om hon är mogen att utleva det -och hennes kille är absolut inte mogen.
• Jag vill inte vara påstridig, vågar inte kontakta henne så ofta eftersom jag tror att det gör mer skada än nöje.

Snälla hjälp mig med den här listan, jag tror att du ger många bra råd.

Det är en knepig situation du befinner dig i. Och det är svårt för dig att påverka situationen eftersom det inte handlar om dina val utan om andras. Den person du har förälskat dig i har i sin tur en annan person som påverkas av hennes val vilket inte gör valet enkelt för henne heller. Mitt råd till dig är att vara tydlig med vad du vill och samtidigt vara tydlig med att du inte ställer några krav.

För att kunna vara tydlig med vad du vill så kan det vara värt att sätta sig ner och skriva, eller prata om vilka konkreta behov du egentligen har och eventuellt även vilka av dessa som går att tillgodose utan att hon behöver ändra sin deal med sin pojkvän. Det är lätt att tänka, när man är förälskad, att det enda sättet att uttrycka de känslorna är att vara fysisk på olika sätt, men kanske finns det andra sätt som är okej i situationen så som den ser ut nu?

Om detta tar väldigt mycket av ditt fokus just nu så är det även bra att påminna dig själv om hela ditt liv och rikta fokus åt andra håll. Dvs på andra människor och saker som är viktiga i ditt liv. Annars är det lätt att leva stora delar av tiden i en känsla av otillfredställelse och ha svårt att se vad som är fint och bra med det som händer runt omkring en.

Rådet är alltså att vara tydlig med vad du vill och även att det är viktigt för dig att hon mår bra och att du inte vill att den relation hon är i ska ta slut/bli komplicerad. När du har berättat hur du känner och tänker så tycker jag att du ska försöka släppa det, inte som i att ge upp eller bryta kontakten utan som i att inte lägga så mycket tankekraft på en situation som du inte kan påverka. Det kan hända att hon så småningom försöker ändra sin relationsdeal, eller gör slut med pojkvännen hon har nu, men jag tycker inte att du ska vänta med att leva tills det händer.

sexuellt självförtroende?

Jag har levat i ett längre förhållande där sexet varit stundtals grymt, fast stundtals så har jag blivit hånad/mobbad eller nedtryckt för min usla kunskaper och hur fel jag gör. Å det kommer ”tydliga” förklaringar hur det ska vara fast dessa är olika varje gång och jag är tydligen usel på att känna efter hur det ska vara.

Jag har varit otrogen en tid i förhållandet och där fungerade det betydligt bättre för mig, så jag är inte helt ute och cyklar helt uppenbarligen.

Nu har förhållande varit slut en tid och jag ska börja träffa ny personer att ha sex med fast rädslan på uselt sex-självförtroende ska bita mig i rumpan, gör att jag hellre lever utan sex då allt annat i livet har en tydlig säkerhet och min självkänsla är god. Kanske ska tilläggas att när vi träffades var hennes erfarenhet sexuellt större än min. Har själv idéer på hur jag ska lösa detta, men det vore kul att höra någon annans tankar på området.

/Sexuellt nedbruten

Jag funderar på om du kan påminna dig själv om att de sexuella trassel som du hade i den relationen hör till den relationen och inte handlar om hurdan du är när det kommer till sex?

Jag tycker mig se en allmän föreställning om att sex bara ska fungera, på intuition. Det förväntas av den ena eller båda att den ska kunna läsa av vad som är skönt för den andra på kroppspråk, eller via telepati. Det kanske händer att man är så kompatibel, men det hör till ovanligheterna och jag tycker att det är tråkigt om sex bara ska fungera om man råkar ”vara skolad” på samma sätt. Jag föreslår mer samtal om sex utanför de sexuella situationerna, men även gärna under sexets gång. Det kan ju dock vara så att man föredrar att inte sätta en massa ord på det man gör medan sex pågår för att det gör det svårt att vara närvarande i stunden. Om det är så kan man prata vid andra tillfällen och bara säga kortare saker medan det pågår, eller visa med händerna vad man vill/inte vill.

Under ett samtal om sex med några vänner en gång, där erfarenheten kring att prata om sex medan sex pågår var olika, beskrev en hur hen gör när hen pratar om sex medan det pågår på ett sätt som jag tyckte var bra och enkelt. Det handlade om tempo och lägesbeskrivningar som ”lite högre upp”, ”långsammare” eller ”hårdare”.

Lycka till!

Hur ska jag hitta någon som inte blir rädd?

Jag är polyamorös och har haft ett oerhört hårt kvinnor tid möte. Varje gång jag tar upp det, tidigt i relationen, de flyger ”fuskare!!” reaktion panik tankar. vad är det bästa sättet att närma sig detta med en ny potentiell älskare?

/enkille

Eftersom mononormen är ganska så oemotsagd så är det inte ovanligt att folk reagerar känslomässigt väldigt starkt och negativt om man tar upp att man inte vill leva så. Jag tror att det bästa man kan göra när någon reagerar panikartat är att lyssna på vilka rädslor som gömmer sig i det och inte döma personen ifråga. Det vill säga inte säga saker som ”svartsjuka handlar bara om ägande” och dylikt. Efter att man har lyssnat på de olika rädslor som finns där och försökt hålla i minnet att det är allmänna rädslor skapade av normer och idéer kring hur ”kärlek fungerar” och inte direkt kritik riktad mot en själv (även om de uttrycks i sådana ordalag) så tror jag att den andra är mer mottaglig för att höra om vad polyamori innebär för just dig. Var beredd på att det tar ett tag dock och låt den andra tycka att det är svårt och jobbigt. I vissa fall kommer det aldrig bli möjligt att ha en romantisk relation pga att ni inte vill ha relationer på samma villkor, i andra fall går det att hitta sätt som fungerar för alla inblandade.

Eftersom du har kontaktat mig via mail också och jag har fått veta att delar av problemet är att du bara hittar personer som är monogama så vill jag ge dig tips om vilka som tidigare levt monogamt som troligen är mest öppna för andra idéer. Personer som relativt nyligen varit i en monogam relation som inte fungerade kan vara mer öppna för andra idéer om relationer jämfört med någon som har varit singel jättelänge och målat upp en väldigt tydlig idealbild om hur nästa monogama relation ska se ut. Sedan tror jag att de som redan har barn är mindre i behov av en relation som hen kan tänka sig passar bra att ”bilda familj med” (vilket nog ännu fler tar för givet bör vara en monogam dito).

Lycka till!

Djup vänskap mellan killar?

Hej Elin,
Jag undrar hur jag ska göra för att få kontakt med fler killar. Jag är kille själv och har svårt att hitta nya vänner bland killar. Jag vill gärna ha någon jag både kan prata om djupa saker och mer ytliga intressen.

/En hemlig vän

Först vill jag skriva att det problem du beskriver är ganska vanligt. Jag känner till fler killar som har uttryckt att de har problem med att prata om djupare ämnen med andra killar och detta beror i de flesta fall på normer som finns kring manlighet och manligt umgänge.

Mitt förslag är att du noterar hur du gör när du umgås med tjejer om du har lättare för att bli vän med och både prata om djupa saker och ytliga intressen med dem. Det kan hända att du noterar att det oftast är hon som för djupare ämnen på tal, men det kan också vara så att du har internaliserat förutfattade meningar om tjejer respektive killar som gör att du där inte har några problem att gå in på djupare ämnen. I vilket fall så kan du använda dig av det hon eller du gör och testa att göra samma sak i mötet med en kille. Första gångerna kan det kännas onaturligt och lite krystat, men jag är ganska säker på att du på det sättet kommer komma närmare fler killar även om du också kan komma att känna dig obekväm.

En annan möjlighet är att, om du umgås med killar på det ytliga sättet redan idag, fundera på vad i det ni gör som berör dig. Har du några starka (eller svaga) känslor kring det intresse ni delar som du kan berätta om? Kan du tex fråga om han känner igen sig i det? Om ni inte alls har pratat om djupare saker tidigare så kan det hända att det du säger skämtas bort första gångerna, men om du inte går med på det och behåller ditt allvar så tror jag att även det är en möjlig väg att gå. Och med allvar menar jag inte gravallvar utan ”bara” något du anser att man ska ta på allvar.

Lycka till!

Vad ska jag skriva om?

Jag är sugen på att skriva texter här, om relationer, normer, möjligheter, tankar etc, men tyvärr så står det still om vad jag konkret ska skriva om. Så ställ frågor, kritisera mig, kom med idéer, tänk högt, babbla osammanhängande kring något som behöver tänkas mer kring. Hjälp mig! :)